Dagens VBL (14.5) var inne på en viktig diskussion med exemplet Fylgia. Det är klart, att förändringar sker i samhället och såtillvida också inom äldreomsorgen. Jag var mycket ledsen, att tävlingen om demensvården genomfördes utan att på förhand ha noggrannt funderat på konsekvenserna, om inte de gamla enheterna vinner tävlingen.
Ett faktum är nu, att Vasa stad vill flytta demensvården från nuvarande enheter till nya enheter, som vann i tävlingen ifjol. Logiskt betyder detta, att Fylgia och andra som förlorade tävlingen, måste hitta nya lösningar för framtiden, åtminstone på sikt. Samtidigt borde man respektera deras vilja, som just nu bor i de ”gamla” enheterna. Detta går inte alltid ihop på bästa sättet. Därför måste man vara beredd att satsa inför ändringen extra mycket för personlig information och behövliga stödåtgärder.
Social-och hälsovårdnämndens ordförande Thomas Öhman har enligt VBL (14.5) sagt, att ”Vasa behöver fler platser inom äldrevården”. Jag kan tyvärr inte dela hans åsikt. Jo, det är vanligt, att läkare och anhöriga vill ha mera anstaltsplatser. Man säljer lätt anstaltvården till de gamla för att den öppna vården inte fungerar tillräckligt bra. Det är klart, att varje ny bädd får sin liggare. Kommer man inte ut från detta tankesätt, kommer man aldrig att satsa fördomsfritt till öppna vården och speciellt till förebyggande åtgärder. Det värsta är dock om man inte litar på öppna vårdens möjligheter. Det finns otroligt mycket potential att göra annorlunda inom öppna vården.
Åldringar i Vasa bor redan nu mycket oftare i anstalter än annanstans. Här spelar historian stor roll eftersom vi haft privata åldringshem. Stadens framtida planer för äldrevården kommer att leda till det, att ännu mindre del av åldringar skulle bo hemma. Det måste finnas en acceptabel orsak varför Vasa med stadens skattemedel skulle finansiera en starkt avvikande servicestruktur jämfört med den generella trenden och nationella rekommendationer. Tillsvidare har åtminstone jag inte hört nånting om speciella orsaker.
Det som vi behöver, är en offentlig och saklig diskussion om åldringsvårdens framtid i Vasa. Det räcker inte, att diskussioner väcks enbart då enskilda beslut skall fattas. Äldrevården får inte vara brandkårfunktion. Det är helt möjligt att planera äldrevården på lång sikt. Då vi talar t.ex. om förebyggande åtgärder inom åldringsvården, vi måste ha syn på Vasa som ett geografiskt område, vi måste också se på omgivningen utanför social-och hälsovården och utanför den offentliga sektorn.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti