tiistai 26. toukokuuta 2009

De är rekommendationer – inte visioner

Det, att jag tog fast vid Thomas Öhmans åsikt om ”fler platser inom åldringsvården” fick Öhman att använda 20 spaltcentimeter.för att attackera t.o.m mot nationella åtgärder inom åldringsvården. En av kärnfrågorna tycks vara hur stor andel av åldringarna skall långtidsbo i en anstalt eller en enhet där man ger intensiv service (0,7 vårdare/vårdtagare). Social-och hälsovårdsnämnden vill med Öhmans ledning producera platser i nämnda kategorier till 14,6 % av åldringar (via stadens budget) när nationella rekommendationer förutsätter 9 %. Överdimensioneringen är alltså 62 %. I dessa siffror är inte med de enheter, som fungerar utan stadens stöd.

Social-och hälsovårdsministeriet och Kommunförbundet har kommit överens om äldrepolitiska rekommendationer för hela landet. Rekommendationerna baserar sig på upprepade utredningar och forskning. En viktig dimension med rekommendationerna är att garantera statens och kommunernas finansiering för god och tillräcklig service för de äldre på lång sikt. Dessa rekommendationer är allra starkaste stryningsmedlet, som staten eller Kommunförbundet kan använda inom åldringsvården.

Kära Thomas Öhman. Hänvisade rekommendationer är inte visioner, de är rekommendationer. De är heller inte vilka som helst rekommendationer. Om Öhman tycker sig ha mera rätt än hela expertkompaniet i ministeriet och Kommunförbundet, det minsta är, att han motiverar sina åsikter. Det räcker inte att plocka fram några allmänna fraser, utan man måste visa, på vilket sätt situationen i Vasa avviker från det genomsnittliga i landet och varför . Mig förvånar, om Öhman bagatelliserar andras sakkunskap på det sättet han gjorde i sitt inlägg. Gör han samma på sitt eget expertområde – skolan? Det tror jag inte.

Det är visserligen ett problem, att Öhman själv inte sitter i stadsstyrelsen eller stadsfullmäktige. Det betyder ju, att han aldrig behöver ge sig till politiska debatter med dem, som slutligen fattar beslutet i stan. Därför skulle man tro, att han välkomnar och stöder alla försök för öppen diskussion. Det skulle vara 2000-talets melodi. Jag föreslår, att Öhman arrangerar snabbt ett seminarium om det äldrepolitiska programmet dit han kallar föreläsare, som är experter inom äldreomsorgen på riksnivån. Det är ytterst viktigt att Öhman ”öppnar” sina idéer om åldringsvården till allmänheten, sakkunniga och oss beslutsfattare. Den servicestruktur han erbjuder till oss beslutsfattare behöver motiveras bättre än är gjort i skissen till det nya åldringspolitiska programmet.

Till sist. Öhman skriver, att jag inte skulle varit ”hittills en tillskyndare av stöd till privata föreningar, som driver serviceboende”. Jag har lett nästan 20 år Vasanejdens socialpsykiatriska förening, som från första början har haft ett rehabiliteringshem för dem, som är mentalt handikappade. Jansson-hemmet en vår andra enhet på det området. Föreningen är helt beroende av stadens stöd. Jag har även lett 10 år fullmäktige för Centralförbundet för Mental Hälsa och suttit med i styrelsen för Centralbörbundet för de gamlas väl osv. Således jag känner mig vara en stark försvarare av den tredje sektorn.

Ei kommentteja: